Puuh, jag har en konstig känsla inom mig. Känns som jag rycks åt två olika håll och att jag håller på att gå sönder. Jag vet att jag måste släppa efter åt det ena hållet, men vilket? Varför har jag börjat tänka på det här nu? Är det för att det jag hade inte känns lika lockande längre, att det som var en stor del av mitt liv inte längre är det? Eller för att saknaden kommer ikapp mig...?
Det jag tidigare sett som självklart är inte det längre...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar