Tror att alla som läser Fröken Idas inlägg förlossningstankar berörs på ett eller annat sätt. Jag tycker synd om henne för att hon känner som hon gör. Men samtidigt så kännar jag mig träffad, känner mig som en av de som får henne att må dåligt och det är ju verkligen inte meningen.
Jag är fruktansvärt glad att jag kunde föda vaginalt och jag nämner det säkert till folk som frågar om förlossningen. Min största rädsla inför förlossningen var att bli snittad. Och inte för att kvinnor som snittas är sämre, absolut inte! Att jag var så rädd för det berodde på min kärlek till innebandyn. Jag visste att ett snitt skulle innebära ett längre uppehåll från innebandyn. Ida nämner också att Mia Skärringer skrek att hon hellre blir helt uppklipp mellan benen än snittas. Jag har inte sagt så ordagrant men jag har jämfört snitt med andra saker som jag aldrig skulle vilja uppleva.
Har inte hittat nått vettigt att kommentera ditt inlägg med Ida, men jag tycker verkligen att det är sorgligt att läsa att du känner som du gör och jag känner mig jätte dum för att jag känner mig träffad som en av de som sårat dig. Vill också säga att alla mammor är starka, oavsett hur man föder!
Nej, nej! Du har aldrig sårat mig. Du får absolut inte tro det. Jag kände precis som dig innan. Jag såg också ett snitt som det värsta som kunde hända, men man omprioriterar när man väl ligger där.
SvaraRaderaJag får säga samma sak än en gång, Hoppas dopet blir lyckat. Jag ska tänka på er.
Bra att du inte tagit illa upp. Förstår att man tänker på ett helt annat sätt när man väl ligger där. Och jag hoppas verkligen att du får ett planerat snitt till nästa gången. Men det borde inte vara några problem .
SvaraRaderaTack, jo jag är super nervös inför dopet.